En Emilia - hållbart och klimatsmart

5 saker jag letar efter

May 5, 2024 Emilia Hållbar livsstil Leave a Comment

#innehåller reklam för egen verksamhet#

Försov mig imorse. Eller så här: jag behöver sova mycket nu. Det är nu den verkliga återhämtningen börjar. När stormen mojnat och jag kommit ut på andra sidan. Jag har en annan närvaro nu. Regnet hörs mer, badet känns och skrivandet har fått ny energi. Känner mig naken inför livet, jag behöver acceptera det som varit, med stora mått. Det är ibland svårt då tidigare svek ärrat min tillit. Men det finns en vetskap om hur jag går vidare. Det är inte bara här på bloggen jag skriver, min anteckningsbok är min bästa vän. Men nu är det dags att formulera dagens tankar i bloggformat – häng med på det som försvunnit!

Var är ni? 5 saker jag letar efter

#1 Två stycken läppglans som försvunnit. Ett av dem köpte jag för länge sedan, och det försvann redan första dagen. Den dagen jag hittar det kommer att kännas bra. Jag har ju köpstopp så det kändes lite snopet. Nu när jag då och då vill att läpparna ska ha lite färg.

#2 Självförtroendet. Det så glasklart för mig att jag inte mår bra av jämförelsens mecka Instagram. Jag är ledsen, men det kan ju inte finnas någon poäng att kolla in andras liv? En del följer jag av rent sociala skäl, det vill säga att vi pratar med varandra via dm:s. Men det är också mycket som säger…ja, att jag borde vilja mer och göra mer? Handen på hjärtat och med djup övertygelse: jag vill mindre detta år. Återhållsamhet och frid. Så! Däremot var det myspys att idag lyssna på @korsdragspoesi på stories. Så ja, jag är inte svartvit eller så.

#3 Låtar som berör. Jag lyssnar mycket på musik, men har tappat glöden. Det är lite musikinflation här. Men regnet då? Ja, naturljud är fantastiskt! Ge mig gärna tips på låtar som berör. Jag fick den här skickad till mig för ett tag sen.

#4 Nya bibliotek att besöka. Den 16e maj kommer jag till Sollentuna och pratar klimatglädje. Sen kommer jag göra lite annat i juni, juli och augusti, men till hösten ska jag göra mitt bästa för att besöka flera platser i Sverige. Om du är sugen på en signerad bok hittar du den här.

#5 Löplusten. Nä men vet ni, nu ska jag vara snäll mot mig själv – jag sprang nämligen en första gång igår och det var kul! En kort sväng, men ändå en sväng. Jag vill ha mer, ge mig lusten nu tack! Varför det då? Det började med att jag skulle åka hem från min syster som bor i Västerås. Jag bokade tågbiljett och tänkte att “det tar väl inte mer än 30 minuter att gå till tågstationen?”. Jag kan berätta för dig att det tar betydligt mer tid än så. När det var 20 minuter kvar så inser jag att om jag ska hinna så kommer jag behöva springa. I vinterjacka en solig dag, med ryggsäcken fylld av mitt liv. 4 minuter innan avgång ser jag stationen på håll. Jag lubbade som en tok. Till min lättnad så gick tåget från den första stationen. Precis när jag inser det kommer den inrullande. Endorfinerna och justeringen i nervsystemet var så påtagliga när jag satte mig ner på tåget. Och. Jag fick mersmak på det. Därför vill jag springa.

Att vara i synk, det funderar jag på en del. Som igår när vädret var på humör och vi kunde njuta av försommarstrålar hela dagen. För nu har jag en ny metod när jag går i vattnet. Nämligen att jag går i långsamt. Jag vänjer mig bit för bit. Magi för knoppen. Kylan, vyn och kroppen var i synk. Tacksamheten behövde inte frammanas utan den bara var där. Jag har skrivit en text om att närvaro är lycka. Och det var helt sant igår.

Tack för att du läser <3

Emilia

En kväll att minnas

April 30, 2024 Emilia Hållbar livsstil Leave a Comment

Några ungdomar sitter och grillar vid sjön, doften når mina näsborrar och jag minns första gången jag blev kär, säkert yngre än de som sitter där. Doften från en brasa har den effekten på mitt sinne. Det finns något vackert att associera med hjälp av doftminnen. Vattnet är stilla, solen är fortfarande uppe. Idag har jag badat i en månad. Med mig har jag handduk och en termos te. Jag lägger kläderna i ordning, det är lite av en ritual. Fötterna står stadigt på marken. Så stadig som jag är nu var länge sen. Baddräkten är redan på, och den vita handduken får hänga över ryggstödet på bänken. Nere vid sjön skulle det behöva rensas från gammal vass som ligger och skräpar vid strandkanten. En fot i, sen den andra. Kroppen registrerar och jag känner. Det är kallt, men det är varmare än från gårdagens dopp. Jag går i så att jag har vatten en bra bit över midjan. Och så ser jag ut över sjön som blir min för en stund. Det är stilla och levande på samma gång och jag känner inte bara kyla utan jag tror mig registrera tacksamhet. Det gick över. Så där står jag i kanske sju eller åtta minuter. Sen sänker jag ner händerna som jag hållit ovan ytan. Det brukar vara extra kallt om just händerna men ikväll är det överkomligt. Jag sjunker ner. Bara huvudet kvar i luften. Stilla endast med andningen som styr. Ungdomarna lämnar platsen och då är det jag och fåglarna kvar. Tack.

När jag kom hem sen var jag ensam hemma några timmar. Det var skönt. Jag tog ett varmt bad. Nu dags att stänga ner skärm och läsa lite. Imorgon väntar ledigt och besök från en vän. Vi hann med planeringen av mat idag och handling. Kittade för veckan. Jag hoppas att du har en fin valborg!

Dröm smått

April 17, 2024 Emilia Böcker Leave a Comment

Nu när badsäsongen är invigd för mig så är det inte mycket jag behöver för att få till den. Känslan du vet. Häromdagen var det snålblåst och regn. Min omsorg gick ut på att klä mig väl, inklusive regnkläder. Och tog med mig termosen med varmt te. Enkla medel för små och viktiga drömmar. I år gör jag det lite annorlunda. Jag doppar mig inte bara, utan stannar en stund i. Det obekväma försvinner efter en stund. Strax bredvid mig gör en canadagås sina tricks: “titta så här doppar man huvudet”, säger den med ändan uppe. Men dopp av eget huvud får det bli lite senare i vår.

Jag har två parallella skrivuppdrag idag och resten av veckan. Behöver prioritera skrivtid och rörelse. Det ena blir bättre av det andra. Ibland fastnar jag, men då protesterar huvudet: “ut!”. Det har så smått börjat blomma på sina håll i trädgården. Det skulle behövas rensas och ordnas därute. Kanske är min själ lite rastlös, jag vill gärna ha rörelsen med när jag är ute.

Min uppmaning just nu är: dröm smått. Den minsta drömmen vinner! Formulera det lilla och skriv ner. Gör sanning av dem. En av mina är att blogga idag, så nu sitter jag här. Jag var inne i min mobil igår och såg att många av mina bilder var borta, från 2023. Anledningen är att jag hade raderat dem för att skapa plats i mobilen. I höstas köpte vi var sitt extra minneskort för att reda ut platsbristen så nu är allt i sin ordning (och ett bra sätt att förlänga livet på mobilen). Och! Jag hittade bilderna i mitt utrymme på nätet. Till exempel från träskfotbollen som vi var med på förra året. Ett minne för livet. Sådana samlar jag på!

Mina “dröm smått” just nu

#1 Baka mer, både matbröd men också söta grejer. Den här bönkakan är bäst.

#2 Styrketräna en gång själv i veckan, just nu tränar jag med PT en gång i veckan, men vill utöka självträningen.

#3 Våga meditera. Jag brändes ordentligt av att inte kunna meditera. Jag har liksom lämnat det fältet helt. Men jag vet att jag har förmågan nu. Just do it!

#4 Måla egna kort som jag kan skicka med när jag postar min bok. Älskar ju det! Att måla. Och att skicka böcker 🙂

#5 Läsa mer. Just nu läser jag denna av Sara Strömberg: SLY. Den är riktigt spännande och jag påminns hur förbaskat härligt det är att kunna läsa igen.

Det börjar komma in lite förfrågningar om föreläsningar med Klimatglädje. Eller så här: jag kontaktar olika bibliotek och organisationer, och sen ser jag till att “knacka på” en tid efteråt för att höra om det blir något. Ibland nej. Ibland ja! Det är roligt. När den nya boken kommer sen (när jag vet mer om när var hur så kommer jag givetvis berätta) hoppas jag på ännu fler sådana möjligheter. Det är roligt att berätta, om olika saker. I den nya är det två fokus: psykisk hälsa och planetens hälsa. Jag hoppas att du kommer vilja läsa sen!

Har du någon liten dröm? Berätta gärna!

❤ Emilia

En stund till

March 31, 2024 Emilia Hälsa Leave a Comment

Jag har fallit för skymningen och lyssnar på musik för att förstärka det där som kallas livet. I april vill jag bada varje dag, för att jag kan. Igår natt åkte jag bussen från Kungsträdgården till Slussen och mindes nätterna från ett 2000-tal där jag utmanade alla typer av rädslor, framför allt sömnlösheten. Jag vann livet tillbaka då, och samma resa gjorde jag nu i höstas. Hur jag började med läkning den allra första gången? Med långa promenader nattetid. Tittade in i dina ögon när du berättade hur stort det är att kunna igen. Jag nickar och förstår att jag inte är ensam. Vi har väntat på det här, på livsgnistor vars glöd ger näring till dagen och som lugnar sig till natten. För det är skymningen som bestämmer, minns du?

Jag redigerar min kommande bok och idag är första fjärdedelen nästan klar. Det går framåt och jag är tacksam över processen just nu. Det var en tid då jag var tvungen att fasta från allt det som rörde mitt manus. Det var helt enkelt för svårt just då. Men nu är jag back on track. Imorgon, första april, kör jag en live på Facebook. Du kan läsa mer här. Du behöver vara medlem i gruppen Köpfritt år 2024 (fd 2023).

Rigga min vardag

March 25, 2024 Emilia Hållbar livsstil Leave a Comment

Vilken helg det var på Myrängsgården med nya vänner, god mat och stämning av rang. Vi yogade, badade kallt och hann prata. Det är något speciellt som händer när människor med liknande frihetsbehov möter varandra. För frihet kan vara en massa saker, så det handlar inte om “samma, lika”. Främst är det nog en känsla, den där frihetstörsten. Det bästa är om vi också adderar frihet i vår vardag (inte helt lätt alla gånger!)

Och känslor var på schemat, bland annat så föreläste Annie från Oxy group om just det: vad är det vi vill känna? Utifrån det kan man sätta (känslo)mål. Jag landar i längtan efter starkare inre trygghet vilket är lite av ett tema för året, då med orden återhållsamhet och frid. Jag vill addera några saker till livet, bland annat mer rörelse i naturen, bra mat och inte minst: fortsätta resan mot en sömn som står stadig (det går bra, men jäklars vad jag måste vara noggrann med the basics).

Och så relationerna. Både den till andra, och den med mig själv. Det är roligt att utvecklas och det behöver inte vara STORA saker. Tvärtom. Det är i det lilla som jag trivs. Det grundar jag i en prästs kloka ord, där han pekade på människans begränsningar, där vi behöver förhålla oss till det. Vi är helt enkelt begränsade och med den insikten är det lättare att faktiskt ge sig själv vad man behöver (tycker jag).

Hade det varit tvärtom hade vi kanske varit odödliga, vad vet jag. Jag tycker utveckling är viktigt, men det är en konst att ibland hålla sig över ytan (hänvisar till den krasch jag hade 2021). Tänk på allt vi behöver ha på plats för att fungera – det kan vara en (stor?) uppgift att landa i. Jag har en mat-och sovklocka där mycket av mitt planerande går ut på rigga en vardag så att jag (och familjen) har mat på bordet, en nedvarvning på kvällen för att kunna sova och nu till det som jag skrev i mitt förra inlägg: jag behöver gå ut efter frukost. Som nummer ett, vilket jag lyckades med idag!

Från Annies föreläsning fick vi också lära oss att en knuff kan vara på sin plats, och utvärdering! Min knuff för att gå ut är att jag får lyssna på något som jag tycker är intressant. Nu senast har det varit dokumentärer och inte minst podden Bortom ekorrhjulet (som anordnade helgens event på Myrängsgården). Om du har något lyssnartips, let me know i kommentarerna. Jag är rätt bra på att utvärdera: och frågan efter promenaden blir: hur känns energin i kroppen? Sedan tidigare vet jag hur längre promenader ger mest output. Det är som att det tar tid innan min kropp fattar att jag är ute och går.

I veckan kommer troligtvis ett klipp med mig på TV4 Nyheterna, tänkte länka då (uppdaterar det här blogginlägget). Temat är köpfritt och jag har en fascination över hur temat tycks trenda fortsatt, även fast jag började med det 2016. Det finns ett sug därute som heter duga. En del av min riggade vardag handlar om att konsumera mindre eller inte alls. Jag är inte en absolutist, för det är inte hållbart (alla köp är inte dåliga köp, men det gäller att hitta snitsen på det hela). Tänkte balansera med ett blogginlägg om ett misslyckat köp (man kan ju tycka att jag borde lyckas de få gånger jag öppnar plånboken?). Håll utkik!

>> Här kan du läsa om hur det var det där året 2016>>

rigga sin vardag - emilia badar vid lycksjön — I höstas badade jag mycket, som en nervsystemsreglering och en fristad för känslor att få kännas och sköljas igenom. Med gårdagens bad som startpunkt vill jag addera bad i alla dess former. Något som behöver få vara lika viktigt som att gå ut. Kanske en kombination av promenad plus bad? Vilket kit ändå! Och sen vet du kanske att jag älskar livet med termos? Jag har handlat (köp!) teer från Kränku några gånger och har insett värdet av ett riktigt gott te.

Ta hand om dig – vill du joina min grupp på Facebook så är du varmt välkommen (man måste inte ha köpstopp för att vara med). // Emilia

Ps. Hur riggar du din vardag?

Det är er jag vill ha

March 22, 2024 Emilia Hållbar livsstil 2 Comments

Det kliar i företagsnerven. Men jag landar i följande ord: återhållsamhet och frid. För varje gång som jag upprepar dem, desto mer får entreprenörsviljan backa. Och det är så jag vill att det ska vara under 2024. Jag mal och mal orden och de blir en del av mig. Det betyder att jag vågar spara på bra idéer. Och på riktigt älska de där långsamma förmiddagarna. Med tre olika kaffekoppar på rummet. Långsamt men stadigt rör jag mig framåt, men också i sidled. Stannar upp och reflekterar. Just det där att “skriva sig fram” har varit en stor hjälp sedan i höstas. Snart är min anteckningsbok full! Det är ofta små noteringar, det kan vara en känsla som jag funderar på. Eller en uppmaning (ut och gå!). I skrivande stund är jag på tåget på väg mot Myrängsgården där jag ska spendera dagarna på ett event som podden Bortom ekorrhjulet har skapat. Jag är klädd enligt dresscode: mjukisar och en ulltröja och har på mig skor som tål väta. Med mig på tåget, i sann leva billigt anda, har jag en termos soppa, en termos te. Smörgås. Nötter och torkad frukt. Kaffenerven gör sig påmind men jag försöker dra ned (men det är ju så mysigt?!).

Om en halvtimme är tåget framme, jag har skrivit klart en artikel och fnular på att genomföra en meditation. Jag har ju många gånger bloggat om just det, att jag mediterar, till exempel har jag testat appen Mindfully. Men. Den relationen (jag och meditation) har blivit ansträngd. Det har med förväntningar att göra. Insikten nu är att jag vill ge det tid och omsorg. Det jag tidigare upplevt är ökad närvaro och känslan av frid. Se! Där kom den igen. Återhållsamhet och frid: det är er jag vill ha.

Jag behöver komma ut mer. Den senaste veckan har jag boat in mig hemma, arbetat och längs vägen glömt bort det där med vardagsmotion. Vi kommer inte ifrån det, eller hur? Men behöver planeras in, vara en del av det som kallas vardag. I min värld vill jag börja med att gå ut. Steg ett liksom. Och det finns delar av mig, till exempel min rygg, som bekräftar att det är precis vad jag behöver. Den senaste tiden har jag lyssnat en del på radio, bland annat om romansbedragare, på Sveriges radio. Se upp när du är på nätet, det finns skickliga bedragare som tar kontakt.

Older Posts »