Frivillig enkelhet. Vi körde hela vägen till Ekerö. För att hämta två begagnade böcker. För att resan skulle vara värd sina utsläpp stannade vi några timmar på Drottningholm. En plats jag varit på många gånger, men som jag glömt bort. Lilleman sprang under ekarna, och vår medhavda matsäck smakade gott. Och jag tänkte: tänk att jag gör precis så här. Hur då, tänker du kanske? Jo. Att jag försöker göra det så enkelt jag kan.

frivillig enkelhet 1

Jag har blivit förälskad i tanken på att lämna något bra efter mig. Något som inte handlar om uppoffringar, utan mer om att välja annorlunda. Välja bort, och välja till. I dagarna har jag läst mycket om klimatångest, och mitt bidrag blir helt enkelt: ha inte ångest, se till att matcha din livsstil på ett sätt som både fungerar för dig och för vår miljö. Vi är kreativa många av oss och jag har stor tilltro till att vi faktiskt kan klara det här. Vi måste nämligen det.

Mitt bidrag blir att fortsätta det shoppingfria spåret och att addera frivillig enkelhet som någon form av hållbar livsstil. Anledningen till att jag fastnar för den lösningen är:

  • Det innebär att jag kan fortsätta jobba hur lite eller hur mycket jag själv vill (det finns förstås en rimlighet i detta, jag kan inte sluta jobba helt).
  • Det innebär att skala av, också mentalt, vilket tilltalar mig.
  • Jag tar hand om resurser, mina egna och miljöns.
  • Det finns en utmaning i att anamma frivillig enkelhet men också en möjlighet att göra det till min egen grej.
  • Jag kan fortsätta att blogga, men inte enbart på temat köpstopp utan andra hållbara utmaningar.
<< Läs gärna om Om att handla begagnat (som slutade med något helt annat). >>

Vad är då frivillig enkelhet?

Jag vill fylla begreppet med egna värden – men jag har hittat flera bloggar på samma tema. Läs till exempel Sandra Junhammars blogg där jag länkar till kategorin frivillig enkelhet. Hon skriver så bra, att minimalism kan vara första steget, för att sedan leva “frivilligt enkelt”.

“När vi skalar bort en massa överflödiga saker, blir det nämligen lättare och mer naturligt att vända blicken inåt. Och en logisk följd av detta, är att vi funderar mer över våra prioriteringar och över vad som är viktigt för just oss.”

frivillig enkelhet 1

Det är viktigt att det är frivilligt – eller hur?

Jag läste för första gången om termen frivillig enkelhet i boken Köp inte den här boken! av Ann-Christin Gramming och började fundera på varför det heter “frivillig”. Jag kan ju snabbt konstatera att det finns en mängd människor som på olika sätt lever högst enkelt, men rätt så ofrivilligt. Jag sätter inte likhetstecken kring att vilja vara enkel mot dem som har det betydligt svårare. Jag har läst några artiklar där det ses som ett hån mot dem som har det svårt, när man till exempel väljer minimalism, köpfrihet eller något annat alternativt. Jag tycker det känns lite konstigt att polarisera på det sättet. Det är klart att det är enklare för mig att vara enkel, med tanke på att jag har någonstans att bo, jag har en inkomst, och allt det andra. Ja. Men det betyder inte att jag hånar andra.

Hur vill jag vara då?

Där är jag inte helt klar. För det finns rätt många områden som tangerar det hela. Men jag börjar så smått. Som att försöka minimera familjens matsvinn. Starten blir helt enkelt vårt kylskåp. Får återkomma med rapport därifrån. Jag kan redan nu säga att jag åt upp en broccoli som sjöng på sista versen (det var inte gott men jag fick inga men). Att jag dessutom “gömmer” rester i olika grytor, för att slippa ha en massa snuttar av saker. Men alltså tanken på att avskalat kylskåp gör mig helt galet glad.

Inom vilka områden kan du tänka dig att vara “enkel”?