Posts on September 2018

Ja, jag kan tänka mig att lägga 5000 kronor på reparation av mobil.

reparera mera 1

Mitt köpstopp har pågått länge, och nya utmaningar har nått mig. Jag köpte min Samsung Galaxy Note 3 år 2013 och det senaste året har jag försökt att blåsa liv i den på olika sätt. Läs hur det har gått och var jag befinner mig nu.

Jag vill börja med att skriva att jag sällan varit så nöjd med en mobil som denna. Den har underlättat för mig i jobbet på olika sätt:

  • Jag har kunnat surfa obehindrat, mycket tack vare mitt abonnemang hos Telenor.
  • Jag har skött olika sociala kanaler åt olika kunder – och i kombination med Google Drive har det gått bra med större filer också.
  • Den har haft hyfsat med utrymme, det är på senare tid som den klagat på det. Men visst, jag hade gärna haft större kapacitet och minne.
  • Jag kan sköta min egen Instagram och spela in Stories, lägga upp bilder i feeden. Facebookappen funkar toppen.
  • Jag har kunnat sköta andra delar av mitt jobb, som att enkelt svara på mejl, lösa vissa problem utan att ha tillgång till dator.
  • Den har funkat trots att skärmen spruckit.

Det jag har gjort i år är:

  • Bytt batteri – förmodligen fick jag ett batteri som inte var helt hundra, för just nu käkar mobilen upp laddningen på väldigt kort tid, trots att jag bytt batteri. Å andra sidan så använder jag mobilen sjukt mycket, så frågan är vad som är vad.
  • Jag har bytt mitt skal. Först köpte jag en billig variant med det var ingen bra lösning. Sen köpte jag ett originalskal i svart (hade vitt förut) och det var toppenbra.
>>läs också: Om att handla begagnat (som slutade med något helt annat).<<

Det jag skulle vilja göra är:

  • Köpa ett batteri som håller. Se om det går att öka på bättre batterianvändning (jag har ingen aning om det går, men låt mig drömma!)
  • Byta ut skärmen.

Det som hindrar mig just nu är: Samsung är osäkra på om de kommer att släppa mjukvaruppdatering till modellen Note 3. Och jag fattar att det här inte är unikt för Samsung, men då kickar en massa idéer igång hos mig. Vad kan vi förvänta oss av företag när det gäller hållbarhet och mobiler? Ska vi sätta ett bäst-före-datum på mobiler, eller har det redan gjorts genom att uppdateringar inte släpps? Jag har förstått det som att delarna i en mobil (inuti) egentligen är rätt hållbara, bara att konsumenten har lärt sig att köpa nytt varje år. Genom att strypa mjukvaran blir jag ju tvungen att återvinna mobilen i förtid. Det finns säkert andra anledningar för mig att byta mobil hyfsat snart ändå. Men, just nu testar jag och ser hur länge jag faktiskt kan ha den, mycket på grund av det köpstopp som jag inledde 2016.

Därför kan jag tänka mig att betala för att reparera mera

Jag kan tänka mig att lägga lite stålars på det hela, lite beroende på hur länge till jag kan ha mobilen. Men för varje år som jag inte köper en ny modell, sparar jag ca 10 000 kronor. Om jag kan förlänga den med tre år, då pratar vi 30 000 kr. Och då känns 5000 kr som en rätt bra investering.

Så – min kostnad för Note 3 har varit 10000 på fem år: det vill säga 2000 kronor per år. Dessutom: hade jag köpt en ny mobil varje år hade jag lagt ut 50 000 kr!

Jag ska höra av mig till Samsung i veckan och höra vad de säger om Note 3. Kanske finns det andra argument för mig att köpa en ny. Som det ser ut nu laddar jag mobilen nästan hela tiden, vilket inte är optimalt. Men jag vill inte köpa nytt batteri förrän jag vet hur det blir med uppdateringarna.

Spännande!

Vad tänker du kring mobiltelefoners liv?

 

 

Ta hand om maten – men att vara 100% hållbar?

ta hand om maten - Emilia Arvidsson lever hållbart

Att göra hållbarhet roligt är inte alltid lätt.* Trust me. Jag är nu inne i fjärdje veckan av #matsvinn0 och det har gått från förälskelse till vansinne. Missförstå mig rätt – jag vill det här så fruktansvärt gärna, men det finns gränser även för mig. Här berättar jag lite kort om min resa mot ett mer hållbart käkande. Och vi har bara börjat – kom ihåg det.

Det här har hänt sedan sist…

§ Jag har rensat kylen till 80%. Det betyder INTE att jag har slängt mat som jag TROTT varit dålig. Nej. Jag har gått igenom varje burk, varje salladsblad – titta, lukta, smaka. Jag har gjort min egen vinägerdryck på en rätt så gammal pressad citron och sedan druckit upp. Jag har hittat en pesto och tänkt: nämen en pasta till den här?

En kampanj från 2017. Fler företag vill ta upp kampen om ett minskat matsvinn – även på konsumentnivå! Jag har kontakt med bland annat foodloopz, mer om dem kan du läsa här.

§ Jag har pratat om matsvinn. Med mig själv. Med andra. Och kommit på att vi lurar oss själva på olika sätt. Jag som trodde jag hade koll på den här typen av grej har alltså fått tänka om och tänka nytt. Matsvinnsfrågan för konsument handlar om: attityd, kreativitet och kvantitet – jag återkommer till det.

§ Jag har räddat mat. Gömt mat som känns trist i grytor. Ätit upp rester från frysen som jag normalt sätt hade klassat som “lite tråkig, vi struntar i den”. Men också: skapat middagar av rester istället för att göra nytt. Det kanske inte har räckt så att alla kan äta samma mat, men vi får alla mat på tallriken, även om det skiljt sig åt mellan tallrikarna. Och det har varit positivt och sparat oss både tid och pengar (vem orkar hitta på middagar 7 dagar i veckan).

§ Jag har blivit fruktansvärt trött. För att det tar på krafterna att engagera sig på det här sättet. Och kylskåpet har ett ständigt in – och utflöde. Man handlar, man äter upp. Och hålla koll är inte alltid lätt. Vår lösning tror jag är att skapa rymd – så att man ser vad man har. Ett annat sätt är att göra en snabbkoll – “vad är det vi har här”- attityd. Bli polare med ditt kylskåp. Men som sagt. Jag blev rätt trött.

ta hand om maten - men stressa inte upp dig
När jag inte tar hand om maten är jag väldigt gärna i skogen. Det tar på krafterna att matsvinnskämpa!

§ Jag har slängt mat för att jag inte har hunnit äta upp den. Vissa saker blir dåliga så snabbt. Som avokado (lite beroende på sort). Bröd som möglar ska man vara försiktig med. Sen: en stackars vattenmelon som inte gick att rädda och jag tänker: vad blev kilopriset för den här varan egentligen? När jag slänger ett kilo vattenmelon gick priset för det jag åt upp av den, upp, upp, upp. Och man undrar varför man dividerar i affären kring köp av halv eller hel…

*Så jag ville säga något. För mig har det hela tiden funnits en tanke om att testa nya saker, i hållbar tappning. Det jag däremot ställer mig emot, är någon slags målsättning att vara perfekt i hållbarhet. Varför jag är negativ? För jag tror inte hållbarhet kan bli ett val om vi inte ser till hur vi själva fungerar. Jag testar mig fram inom hållbarhet, ibland går det bra, ibland får jag tänka om. Många bäckar små osv. Och det viktigaste: have fun. #sustainablefun

Att våga förändra – what´s the deal?

att våga förändra sig

Att våga förändra. Jag är extra glad att Sara Rönne, som driver kanalen Träningsglädje, bjöd in mig för att vi tillsammans skulle prata på temat förändring. Anledningen var att jag kommenterat på Facebook att “all förändring behöver utgå från glädje”. Och det är också så den här bloggen skrivs, på temat hållbarhet. Så – lyssna gärna på det senaste avsnittet med Träningsglädje Talks, som kommer ut den 4 september. Där fick jag utrymme att tala hållbarhet, förändring och hur jag tror konsumenten är funtad.

Att våga förändra handlar om att våga försöka.

Jag har förändrat rätt mycket i mina år. Roliga förändringar och en del måste-förändringar.

Efter 4 års sömnlöshet (no kidding, all serious stuff) blev liksom det den enda vägen framåt: förändring. Jag fick radikalt förändra från grunden. Ibland är jag osäker på om den gamla Emilia finns där, men jag vet att det finns en kärna som är väldigt mycket jag, den försvinner aldrig. När jag var på botten så handlade det mesta om överlevnad, och all typ av förändring kändes omöjlig.

att våga förändra sig

Men. Att våga förändra är att våga försöka. Med babysteps så lyckades jag ändå. Små, små, nästa omärkbara steg. Det kan vara så enkelt som ett djupare andetag, som en suck av påhittad lättnad. Jag var tvungen att fånga något. Vad som helst. Det första handlade om att fixa sömnen. Det andra handlade om att klara av någon form av arbete. Det tredje om att starta eget företag. Det fjärde om att gå länge i terapi. Grejen med förändring är två saker, sett till min erfarenhetsbas:

1. Våga.

2. Agera.

att våga förändra sig

Och sen kan vi prata om misslyckanden. Vi kan prata om att man, som Sara också uttrycker det, får ändra sig. Tidigare har jag alltid varit perfekt i mitt sätt att resonera om saker. Kunde allt. Visste allt. Men det var ju egentligen en rädsla för att ha fel, för att misslyckas. Så gör jag inte idag. Därför jag upptäckte att det tar en väldig massa energi att vara perfekt på det sättet.

Anekdot om misslyckanden.

Jag läste en bok om lean och fick för mig att vi skulle effektivisera med 6 veckors meny med tillhörande inköpslistor. Jag gjorde grovjobbet och skrev ihop allt i ett ex   celblad. Om vi använder listan idag? Nej. Det gör vi inte. För att vi arbetar oss bort från allt som är matsvinn, vilket gör att man ibland får laga mat på volley. Du kan läsa mer om mitt matsvinnsprojekt här.

Är det bra att våga förändra?

Det beror på sammanhanget. Vi behöver inte förändra oss alls, om det inte fyller en faktisk funktion som är viktig för oss. Jag kan tycka det är något vackert i det beständiga. Och ett värde i det också. Men jag kan också uppskatta förändring rent upplevelsemässigt. Jag tror vi alla är olika, och vi ska definitivt inte kika på grannen hur hen gör. Våga är bra. Förändra kan vara bra. Det finns en psykologiprofessor som resonerar kring att inte förändra sig (länk till SvD).

Jag har skrivit på temat förr:

Vad kan man göra på 12 minuter? Om att förändra sig själv
1:a januari. Förändring börjar med “varför”
Förändra sitt liv? Finjustera!

att våga förändra sig

Förändrar du något? Berätta!

7 saker jag vill vara bäst på

Förra veckan var allt bananas. Jobbtopp med tre samtidiga leveranser. Två förkylda killar. Och så det vanliga: äta, sova, leva! Allt sammantaget har stundtals varit stressigt. Ett påslag som jag motat. Därför blir det här inlägget viktigt för mig.

När det är mycket så behöver jag påminna mig själv. Om och om igen. Vad som är viktigast för mig. Så jag tänker att jag skriver en lista. Om vad jag vill vara bra på. Bäst på. Ni vet, sådär.

1. På att vara oviktig. Jag upplever att vid stress så är min egen person plötsligt så himla VIKTIG. Det jag gör är ingen raketforskning. Jag räddar inte liv.

2. På att skapa rymd inuti. På riktigt. Och jag vet ju vad som krävs.

3. Att moderera paneler på temat hållbarhet. I olika format. Hållbarhet är för mig ett stort intresse och jag är som en svamp just nu. Hållbarhetssvamp. Ni minns väl Gastro Nord? Mässan där jag fick moderera huvudscenen Chefs’ Talk. Sen har jag ju Allt för hälsan som är årets grej för mig. Det är så fruktansvärt givande – både före, under och efter.

4. Att inte slänga mat. Jag blev alldeles matt av min egen drivkraft kring detta men förstår att jag vill göra verklighet av #matsvinn0. Nu senast skrev jag om just det.

5. Att vardagspussla. Här handlar det också om rymd. Rymd som motar bort känslor av otillräcklighet. Av stress. Jag tycker om allt som tangerar lagom. Det ska vara lätt att leva. Jag testade att göra en förändring kring våran matlogistik. Om det kommer jag skriva om i nästa blogginlägg som kommer på tisdag kväll! Temat? Förändring.

6. Att njuta. Ni vet den där inlägget som jag skrev om hedonism? Jag säger ju ofta att jag älskar det enkla. Men “känner” jag njutning av det enkla? Det är ju en sak att tänka, en annan att känna…

7. Att gästa. Poddar. Radio. Tidningar. Jag vill fortsätta att prata om köpstopp, om #matsvinn0 och hållbarhet. Varför? För jag tycker det är så roligt. Jag vill kunna bidra med min egen entusiasm över att jaga hållbarhet.

Tack. Tack för att ni läser. Och att ni ger mig så fina ord. Det gör allt så mycket roligare <3