Några få – hur ska vi bli fler som väljer hållbart? Om hållbar konsumtion

hållbar konsumtion

När man trillar över ett forskningsprogram som säger vill skapa färdplaner över hållbara konsumtionssätt – då slår mitt hjärta dubbla volter. För ja, vi är en minoritet som vill förändra världen, och vi behöver bli fler. Min hjärtefråga har kommit att bli köpstopp, men har också inlett #matsvinnskampen. Hur som helst, less about me, och mer om MISTRA Sustainable Consumption, vars seminarium jag snubblade över i förra veckan. Här några av de saker som jag tog med mig.

Vad forskar de på då, Mistra Sustainable Consumption?

”Ett forskningsprogram som syftar till att stimulera en övergång till mer hållbar konsumtion i Sverige”.

De har valt att fokusera på mat, semester och heminredning.

Mer om programmet kan du läsa här.

 

Vad tog jag med mig från seminariet?

Först och främst: programmet är nystartat och de söker svar även från oss som har en massa idéer på temat. Så jag vill slå ett slag för denna enkät – om du har tankar på områdena mat, semester och heminredning – fyll snälla i. Deadline: 27 sept.

Och: jag tog med mig massor. Häng med!

hållbar konsumtion
Moderator Hanna Zetterberg med panelen.

1. Hur tar vi nischade förhållningssätt inom konsumtion och gör dem till mainstream? Om vi tittar på köpstopp så är det en klick (nisch) människor som sysslar med den här typen av omställning. Hur skulle man kunna få fler (mainstream) att välja köpstopp (eller: hållbara matvanor, hållbar semester, hållbart inredningsintresse). Mitt svar från gräsrotsnivå är: om vi tittar på välmående och livskvalitet – är det via konsumtion vi når dit? Till viss del ja, om vi inte har något. Men många av oss har mycket, men ”mycket vill ha mer”.

Om vi bortser från att vårt samhälle bygger på konsumtion (skatteintäkter etc) så är lycka, välmående och meningsfullhet beroende av helt andra faktorer (mat är också konsumtion, och mat är basic behov). Som hur vi mår på jobbet, hur våra relationer ser ut och hälsostatus. Minns ni att jag har refererat till detta TEDtalk? Det jag tror kan vara ett svar på frågan hur vi går från nisch till mainstream: om vi lyfter andra värden och får människor att söka verklig lycka, verkligt välmående och verklig hälsa (den som vi kan påverka, många ohälsotillstånd är ju också utanför vår kontroll).

Och hur man gör det? Det är ett annat inlägg som handlar om konsumentbeteende och drivkrafter, marknadsföring…. Lägger det på min att – göra – lista!

<<Läs detta: Om alla slutar konsumera? >>

Men: om alla slutar shoppa…? Nja, vi behöver kanske inte helt sluta. Vi kan konsumera på nytt, hållbart sätt. Och: om det finns kopplingar mellan våra livsstilar och sjukskrivningar så skulle det teoretiskt betyda att vi kan minska sjukskrivningskostnaderna. Men det är en annan diskussion.

2. Vi kan inte vänta på grön teknik. Jonas Nässén,  Senior forskare, institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap, hade en kort dragning kring ”Hur långt kommer vi med teknikutvecklingen”.
Och det här är spännande – vi kan alltså inte förvänta oss att ”grön teknik” ska lösa allt. Ser vi till semesterresor och utsläpp så behövs det styrmedel från politiskt håll för att vi komma ifatt oss själva. Jonas menade att styrmedel och affärsmodeller är det som kommer avgöra.

Det som jag tycker är intressant är: vad är det som gör att en del människor är nischade i sitt sätt att inte välja flyg, medan andra har det betydligt svårare med omställning? Det stora som behöver påverkas är flyg- och köttkonsumtion men samtidigt: ett politiskt ledarskap måste komma till (och hur ska man som politiker våga?).

3. ”Lätt att göra rätt”. Här pratade programchef Karin Bradley kring delningsekonomi och hur det behövs en ”infrastruktur för delande och skapande”. Hon tog tvättstugor som exempel. Att man har satsat på ”både och” – det finns tvättstugor, men fortfarande räknar man med att kunna tvätta hemma. Ni minns säkert boken Ägodela som jag skrev om senast? Den tar upp många av de sätt som vi skulle kunna gynnas av, och som samtidigt är snälla mot miljön. Nyckeln är att det ska vara konsumentnära , det ska inte vara krångligt, utan just lätt att göra rätt.

4. Rekyleffekter. Detta hade jag inte alls tänkt på. Åsa Svenfelt, Docent, Strategiska hållbarhetsstudier, KTH tog upp att ett hållbart beteende på lång sikt kan få andra konsekvenser, som inte är önskvärda.

Vi tar ett enkelt exempel: vi börjar med köpstopp (positivt beteende) men vi använder de sparade pengarna  till att flyga till Thailand (inte så bra). Ni vet ju vad jag tycker ni ska göra för pengarna: vara mer lediga! Och det nämnde Åsa också som kortast, att en effekt av mer hållbara livsstilar skulle kunna leda till minskad arbetstid och mindre pengar i plånboken. Att vi helt enkelt downshiftar. Den strategin tycker jag verkar högst vettig, jag ska fråga Åsa om de forskar på just den frågan.

5. Maten och hållbar konsumtion? Liselotte Schäfer Elinder, Adjungerad professor, Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, pratade om att hur och vad vi äter förstås påverkar folkhälsan, och att det finns en naturlig koppling till hållbar konsumtion. Det handlar alltså inte bara om att äta ”för klimatet” utan : ”äta hälsosamt och för klimatet”. Som exempel tog hon upp att vi äter för mycket.

hållbar konsumtion
Liselotte Schäfer Elinder

Det kom också upp en kommentar kring effekten av nudging, som exempel: minskade portioner/tallrikar. Jag tänkte själv testa att äta växtbaserat, för att se om det “funkar”.

En panel rundade av och på plats var Anna Hag, Visita, strateg, Charlotte Lagerberg Fogelberg, Livsmedelsverket, rådgivare miljö Avdelningen för hållbara matvanor och Jan Bertoft Sveriges konsumenter. Jag slog förstås ett slag kring det faktum att vi ofta talar om konsumenter och inte medborgare. Det här med att köpcentrum sällan låter oss vara medborgare eftersom alla bänkar är borta – om jag till exempel vill sätta mig och äta min medhavda yoghurt så finns det ingen ”plats”.

På min hjärna just nu: att kunna delta här.

Ja, jag kan tänka mig att lägga 5000 kronor på reparation av mobil.

reparera mera 1

Mitt köpstopp har pågått länge, och nya utmaningar har nått mig. Jag köpte min Samsung Galaxy Note 3 år 2013 och det senaste året har jag försökt att blåsa liv i den på olika sätt. Läs hur det har gått och var jag befinner mig nu.

Jag vill börja med att skriva att jag sällan varit så nöjd med en mobil som denna. Den har underlättat för mig i jobbet på olika sätt:

  • Jag har kunnat surfa obehindrat, mycket tack vare mitt abonnemang hos Telenor.
  • Jag har skött olika sociala kanaler åt olika kunder – och i kombination med Google Drive har det gått bra med större filer också.
  • Den har haft hyfsat med utrymme, det är på senare tid som den klagat på det. Men visst, jag hade gärna haft större kapacitet och minne.
  • Jag kan sköta min egen Instagram och spela in Stories, lägga upp bilder i feeden. Facebookappen funkar toppen.
  • Jag har kunnat sköta andra delar av mitt jobb, som att enkelt svara på mejl, lösa vissa problem utan att ha tillgång till dator.
  • Den har funkat trots att skärmen spruckit.

Det jag har gjort i år är:

  • Bytt batteri – förmodligen fick jag ett batteri som inte var helt hundra, för just nu käkar mobilen upp laddningen på väldigt kort tid, trots att jag bytt batteri. Å andra sidan så använder jag mobilen sjukt mycket, så frågan är vad som är vad.
  • Jag har bytt mitt skal. Först köpte jag en billig variant med det var ingen bra lösning. Sen köpte jag ett originalskal i svart (hade vitt förut) och det var toppenbra.
>>läs också: Om att handla begagnat (som slutade med något helt annat).<<

Det jag skulle vilja göra är:

  • Köpa ett batteri som håller. Se om det går att öka på bättre batterianvändning (jag har ingen aning om det går, men låt mig drömma!)
  • Byta ut skärmen.

Det som hindrar mig just nu är: Samsung är osäkra på om de kommer att släppa mjukvaruppdatering till modellen Note 3. Och jag fattar att det här inte är unikt för Samsung, men då kickar en massa idéer igång hos mig. Vad kan vi förvänta oss av företag när det gäller hållbarhet och mobiler? Ska vi sätta ett bäst-före-datum på mobiler, eller har det redan gjorts genom att uppdateringar inte släpps? Jag har förstått det som att delarna i en mobil (inuti) egentligen är rätt hållbara, bara att konsumenten har lärt sig att köpa nytt varje år. Genom att strypa mjukvaran blir jag ju tvungen att återvinna mobilen i förtid. Det finns säkert andra anledningar för mig att byta mobil hyfsat snart ändå. Men, just nu testar jag och ser hur länge jag faktiskt kan ha den, mycket på grund av det köpstopp som jag inledde 2016.

Därför kan jag tänka mig att betala för att reparera mera

Jag kan tänka mig att lägga lite stålars på det hela, lite beroende på hur länge till jag kan ha mobilen. Men för varje år som jag inte köper en ny modell, sparar jag ca 10 000 kronor. Om jag kan förlänga den med tre år, då pratar vi 30 000 kr. Och då känns 5000 kr som en rätt bra investering.

Så – min kostnad för Note 3 har varit 10000 på fem år: det vill säga 2000 kronor per år. Dessutom: hade jag köpt en ny mobil varje år hade jag lagt ut 50 000 kr!

Jag ska höra av mig till Samsung i veckan och höra vad de säger om Note 3. Kanske finns det andra argument för mig att köpa en ny. Som det ser ut nu laddar jag mobilen nästan hela tiden, vilket inte är optimalt. Men jag vill inte köpa nytt batteri förrän jag vet hur det blir med uppdateringarna.

Spännande!

Vad tänker du kring mobiltelefoners liv?

 

 

Ta hand om maten – men att vara 100% hållbar?

ta hand om maten - Emilia Arvidsson lever hållbart

Att göra hållbarhet roligt är inte alltid lätt.* Trust me. Jag är nu inne i fjärdje veckan av #matsvinn0 och det har gått från förälskelse till vansinne. Missförstå mig rätt – jag vill det här så fruktansvärt gärna, men det finns gränser även för mig. Här berättar jag lite kort om min resa mot ett mer hållbart käkande. Och vi har bara börjat – kom ihåg det.

Det här har hänt sedan sist…

§ Jag har rensat kylen till 80%. Det betyder INTE att jag har slängt mat som jag TROTT varit dålig. Nej. Jag har gått igenom varje burk, varje salladsblad – titta, lukta, smaka. Jag har gjort min egen vinägerdryck på en rätt så gammal pressad citron och sedan druckit upp. Jag har hittat en pesto och tänkt: nämen en pasta till den här?

En kampanj från 2017. Fler företag vill ta upp kampen om ett minskat matsvinn – även på konsumentnivå! Jag har kontakt med bland annat foodloopz, mer om dem kan du läsa här.

§ Jag har pratat om matsvinn. Med mig själv. Med andra. Och kommit på att vi lurar oss själva på olika sätt. Jag som trodde jag hade koll på den här typen av grej har alltså fått tänka om och tänka nytt. Matsvinnsfrågan för konsument handlar om: attityd, kreativitet och kvantitet – jag återkommer till det.

§ Jag har räddat mat. Gömt mat som känns trist i grytor. Ätit upp rester från frysen som jag normalt sätt hade klassat som “lite tråkig, vi struntar i den”. Men också: skapat middagar av rester istället för att göra nytt. Det kanske inte har räckt så att alla kan äta samma mat, men vi får alla mat på tallriken, även om det skiljt sig åt mellan tallrikarna. Och det har varit positivt och sparat oss både tid och pengar (vem orkar hitta på middagar 7 dagar i veckan).

§ Jag har blivit fruktansvärt trött. För att det tar på krafterna att engagera sig på det här sättet. Och kylskåpet har ett ständigt in – och utflöde. Man handlar, man äter upp. Och hålla koll är inte alltid lätt. Vår lösning tror jag är att skapa rymd – så att man ser vad man har. Ett annat sätt är att göra en snabbkoll – “vad är det vi har här”- attityd. Bli polare med ditt kylskåp. Men som sagt. Jag blev rätt trött.

ta hand om maten - men stressa inte upp dig
När jag inte tar hand om maten är jag väldigt gärna i skogen. Det tar på krafterna att matsvinnskämpa!

§ Jag har slängt mat för att jag inte har hunnit äta upp den. Vissa saker blir dåliga så snabbt. Som avokado (lite beroende på sort). Bröd som möglar ska man vara försiktig med. Sen: en stackars vattenmelon som inte gick att rädda och jag tänker: vad blev kilopriset för den här varan egentligen? När jag slänger ett kilo vattenmelon gick priset för det jag åt upp av den, upp, upp, upp. Och man undrar varför man dividerar i affären kring köp av halv eller hel…

*Så jag ville säga något. För mig har det hela tiden funnits en tanke om att testa nya saker, i hållbar tappning. Det jag däremot ställer mig emot, är någon slags målsättning att vara perfekt i hållbarhet. Varför jag är negativ? För jag tror inte hållbarhet kan bli ett val om vi inte ser till hur vi själva fungerar. Jag testar mig fram inom hållbarhet, ibland går det bra, ibland får jag tänka om. Många bäckar små osv. Och det viktigaste: have fun. #sustainablefun

Att våga förändra – what´s the deal?

att våga förändra sig

Att våga förändra. Jag är extra glad att Sara Rönne, som driver kanalen Träningsglädje, bjöd in mig för att vi tillsammans skulle prata på temat förändring. Anledningen var att jag kommenterat på Facebook att “all förändring behöver utgå från glädje”. Och det är också så den här bloggen skrivs, på temat hållbarhet. Så – lyssna gärna på det senaste avsnittet med Träningsglädje Talks, som kommer ut den 4 september. Där fick jag utrymme att tala hållbarhet, förändring och hur jag tror konsumenten är funtad.

Att våga förändra handlar om att våga försöka.

Jag har förändrat rätt mycket i mina år. Roliga förändringar och en del måste-förändringar.

Efter 4 års sömnlöshet (no kidding, all serious stuff) blev liksom det den enda vägen framåt: förändring. Jag fick radikalt förändra från grunden. Ibland är jag osäker på om den gamla Emilia finns där, men jag vet att det finns en kärna som är väldigt mycket jag, den försvinner aldrig. När jag var på botten så handlade det mesta om överlevnad, och all typ av förändring kändes omöjlig.

att våga förändra sig

Men. Att våga förändra är att våga försöka. Med babysteps så lyckades jag ändå. Små, små, nästa omärkbara steg. Det kan vara så enkelt som ett djupare andetag, som en suck av påhittad lättnad. Jag var tvungen att fånga något. Vad som helst. Det första handlade om att fixa sömnen. Det andra handlade om att klara av någon form av arbete. Det tredje om att starta eget företag. Det fjärde om att gå länge i terapi. Grejen med förändring är två saker, sett till min erfarenhetsbas:

1. Våga.

2. Agera.

att våga förändra sig

Och sen kan vi prata om misslyckanden. Vi kan prata om att man, som Sara också uttrycker det, får ändra sig. Tidigare har jag alltid varit perfekt i mitt sätt att resonera om saker. Kunde allt. Visste allt. Men det var ju egentligen en rädsla för att ha fel, för att misslyckas. Så gör jag inte idag. Därför jag upptäckte att det tar en väldig massa energi att vara perfekt på det sättet.

Anekdot om misslyckanden.

Jag läste en bok om lean och fick för mig att vi skulle effektivisera med 6 veckors meny med tillhörande inköpslistor. Jag gjorde grovjobbet och skrev ihop allt i ett ex   celblad. Om vi använder listan idag? Nej. Det gör vi inte. För att vi arbetar oss bort från allt som är matsvinn, vilket gör att man ibland får laga mat på volley. Du kan läsa mer om mitt matsvinnsprojekt här.

Är det bra att våga förändra?

Det beror på sammanhanget. Vi behöver inte förändra oss alls, om det inte fyller en faktisk funktion som är viktig för oss. Jag kan tycka det är något vackert i det beständiga. Och ett värde i det också. Men jag kan också uppskatta förändring rent upplevelsemässigt. Jag tror vi alla är olika, och vi ska definitivt inte kika på grannen hur hen gör. Våga är bra. Förändra kan vara bra. Det finns en psykologiprofessor som resonerar kring att inte förändra sig (länk till SvD).

Jag har skrivit på temat förr:

Vad kan man göra på 12 minuter? Om att förändra sig själv
1:a januari. Förändring börjar med “varför”
Förändra sitt liv? Finjustera!

att våga förändra sig

Förändrar du något? Berätta!

7 saker jag vill vara bäst på

Förra veckan var allt bananas. Jobbtopp med tre samtidiga leveranser. Två förkylda killar. Och så det vanliga: äta, sova, leva! Allt sammantaget har stundtals varit stressigt. Ett påslag som jag motat. Därför blir det här inlägget viktigt för mig.

När det är mycket så behöver jag påminna mig själv. Om och om igen. Vad som är viktigast för mig. Så jag tänker att jag skriver en lista. Om vad jag vill vara bra på. Bäst på. Ni vet, sådär.

1. På att vara oviktig. Jag upplever att vid stress så är min egen person plötsligt så himla VIKTIG. Det jag gör är ingen raketforskning. Jag räddar inte liv.

2. På att skapa rymd inuti. På riktigt. Och jag vet ju vad som krävs.

3. Att moderera paneler på temat hållbarhet. I olika format. Hållbarhet är för mig ett stort intresse och jag är som en svamp just nu. Hållbarhetssvamp. Ni minns väl Gastro Nord? Mässan där jag fick moderera huvudscenen Chefs’ Talk. Sen har jag ju Allt för hälsan som är årets grej för mig. Det är så fruktansvärt givande – både före, under och efter.

4. Att inte slänga mat. Jag blev alldeles matt av min egen drivkraft kring detta men förstår att jag vill göra verklighet av #matsvinn0. Nu senast skrev jag om just det.

5. Att vardagspussla. Här handlar det också om rymd. Rymd som motar bort känslor av otillräcklighet. Av stress. Jag tycker om allt som tangerar lagom. Det ska vara lätt att leva. Jag testade att göra en förändring kring våran matlogistik. Om det kommer jag skriva om i nästa blogginlägg som kommer på tisdag kväll! Temat? Förändring.

6. Att njuta. Ni vet den där inlägget som jag skrev om hedonism? Jag säger ju ofta att jag älskar det enkla. Men “känner” jag njutning av det enkla? Det är ju en sak att tänka, en annan att känna…

7. Att gästa. Poddar. Radio. Tidningar. Jag vill fortsätta att prata om köpstopp, om #matsvinn0 och hållbarhet. Varför? För jag tycker det är så roligt. Jag vill kunna bidra med min egen entusiasm över att jaga hållbarhet.

Tack. Tack för att ni läser. Och att ni ger mig så fina ord. Det gör allt så mycket roligare <3

 

 

 

Rensa kylen – en ny hållbar utmaning. Nu kör vi mot #matsvinn0

rensa kylen 3

Vill du rensa kylen? Då ska du läsa det här. En vanlig familj slänger mat för 3000-6000 kronor per år. Varför då, kan man undra? Jag tror att det är fullt ätbar mat, många gånger, varför kommer jag strax att berätta om. Men! Det är klart att det går att förändra, på ett enkelt sätt, och bli en matsvinns-motståndare. Häng med så ska jag berätta om min relation till mitt kylskåp.

Det finns en hel del skrivet om hur svensken äter och konsumerar mat. Men tänk er att 45 kilo mat och dryck, som är fullt ätbar/drickbar, slängs. Vi borde inte “shama” mer om det, bara konstatera att här behöver vi göra något. Men det ska vara lustfyllt och det ska finnas en mening med det, eller hur?

Rensa kylen. Så här gör jag med mitt kylskåp i skrivande stund

Tänk att jag är mitt i det. Att faktiskt få en överblick kring vad jag har i kylskåpet. Här är min guide till ett mer hållbart kylskåp.

1. Börja med att ta reda på vad du har i kylen. Jag kör enligt devisen: hylla för hylla. Jag har i detta nu blivit klar med 3 av 4 hyllor.

2. Töm hyllan som du arbetar med. Nu kommer the tricky part. När jag ser något som varit länge i kylen, så är jag instinktivt “säker på” att det är gammalt. Men! Det behöver inte alls vara så. Som igår: Jag hade en pestoburk som jag VET har stått där superlänge, dessutom: öppnad. Men du behöver då: titta (mögel?), lukta (det brukar säga det mesta) och smaka (läskigt jag vet – men do it, vi behöver sluta vara rädda). Så jag tittade: ingen fara, inget mögel. Lukta: men det luktar ju faktiskt okej? och smaka: det gjorde jag inte, för jag bedömde att jag ska göra en pastarätt med pesto och med soltorkade tomater (HUR är det möjligt att jag har TRE påbörjade soltorkade tomater?)

3. Medan du håller på att rensa kylen: se till att skapa en meny på det som behöver ätas upp. Som att jag bestämde mig för att göra en pastarätt med pesto pretty soon eftersom jag vill “få bort burken”. Målet är att ha ett rätt minimalistiskt kylskåp med överblick. Bli kompis med din kyl!

4. Torka av hyllan. När du har kollat igenom ditt innehåll genom att titta, lukta, smaka, lägg tillbaka det som är okej – men där det är osäkra kort (till exempel om något känns ok men ändå är långt passerat när det gäller bäst-före-datum): markera med lite maskeringstejp där du sätter ett frågetecken. Detta för att puscha för att ni snart ska äta upp maten.

5. Du är klar med hyllan – ge dig själv en high-five! Se nu till att minska innehållet på din hylla successivt så att du inte har så mycket i kylen. Förresten, här kan du läsa mer om hur du kan göra för att minska ditt matsvinn, en intervju med Anki Sundin som är näringsfysiolog och dessutom är intresserad av hållbarhetsfrågor. Jag arbetar med Anki till vardags och den här artikeln gör några fler konkreta tips!

“Kanske har du någon klok idé? Berätta den för din matbutik!” – Anki Sundin, om matsvinn och hur den kan lösas med gemensamma krafter.

Det här gör jag för 6000 kronor. Vad gör du?

Den bästa belöningen kanske är några fler tusenlappar i plånboken? Tänk dig sex sköna tusenlappar – vad gör du med dem? Här är några saker jag kan tänka mig:

Åka på snordyr weekend, gärna med SPA-behandling. Till exempel till Yasuragi, eller till Grand Hotel Saltsjöbaden.

Ta ledigt. Det man måste komma ihåg är att 6000 kronor är ju redan skattade pengar, så för att ha 6000 kronor i fickan så måste jag som driver eget dra ihop ungefär det dubbla. Hur som helst: några dagar ledigt istället för att jobba känns som en bra grej!

Kylskåp med app.

Jag kan tycka det viktigaste i kampen mot matsvinn är att våga äta mat som faktiskt är ätbar. Och att inte ha för mycket i kylen. Jag sökte på “smart kylskåp” och fann detta: ett kylskåp med kameror. Vad tror ni?

rensa kylen 3

Rensa kylen är en sak: men se för sjutton till att inte slänga mat som är ok! Var modig och ta rätt beslut! Det ska vara lite kittlande att vara hållbar.

Tack för att ni läser.

Emilia

Older Posts »